Tjoho. Nu sitter jag på mitt rum och kodar perl.. I bioinformatikkursen jag tar har de redan börjat ge oss assignments, så det är bara att sätta fart. Perl är ett riktigt roligt språk har jag kommit fram till. Allt man gör är nästan skitenkelt. Jag har iofs suttit i en timme och försökt få igång en metod i BioPerl utan framgång, så jag funtar på att fulkoda runt problemet istället..
Jag tog mig en ledig dag idag, eftersom jag råkade få feber igår kväll. Kombinationen småsjuk, idrottande och ingen mat sätter sina spår.. Detta är faktiskt första gången jag är sjuk på nya zeeland, om man bortser från halsmandlarna i början.
Idag har inget speciellt hänt. Jag gick upp vid 11, efter att bara ha legat och vridit på mig hela natten. Efter en lunchlåda och en dusch var jag redo för dagen; att sätta mig i min stol och sitta där tills jag lägger mig ikväll. Jag tror att min lugna dag har varit bra för mig. Jag har nästan skrivit klart mitt assignment, och jag känner mig redan mycket friskare.
Igår gick alla till The Bog som vanligt. Det var inte riktigt lika packat nu som förra terminen, men det beror väl på att de nya inte riktigt har fattat att det är dit man går på onsdagar. Jag var inte där så länge, kanske 21-23, sen var jag för trött för att vara kvar. Redan innan jag gick dit kände jag att jag nästan höll på att somna, men det va kul att komma dit och se allt folk.
Funtar på om jag ska dra och laga middag nu. Det är en jävla massa rester i frysen sen när det var en bbq här i PSV. Det har sina fördelar med att bo med en Residential Assistant, tex att allt som blir över vid en stor bbq odyl delas av de som bor i hans hus. Inte mig emot. Nu har vi kycklingkrillspett och annat gott för ett par veckor framöver :)
Nu göra något vettigt..
2006-07-27
2006-07-24
Bilder!
Ojoj!! Nu har jag lyckats ladda upp mina bilder. Det var ett riktigt äventyr att få upp dom, men nu så är de på plats iaf :)
Jag vinkade av mina tyskar på flygplatsen idag. Just nu borde Martin och Jonas vara någonstans i närheten av Bankok tror jag. Det var lite tråkigt att göra, eftersom det var de två jag kände bäst här nere.. Rebecca har bestämt sig för att åka tillbaks till usa om en månad, så hon försvinner oxå. Maxine ska åka ner till sydön och jobba.. När alla de åker så är det bara Jan kvar som jag känner riktigt bra. Sånt suger. Men men, det är en del grannar här i PSV som verkar riktigt trevliga, samt många av de nya studenterna, så det borde inte vara någon fara.
Nu ska jag läsa ikapp alla föreläsningar jag har missat på senare tid. Jävla stil att lägga föreläsningar 09:00.. Klart man inte lyckas gå på dom :)
Jag vinkade av mina tyskar på flygplatsen idag. Just nu borde Martin och Jonas vara någonstans i närheten av Bankok tror jag. Det var lite tråkigt att göra, eftersom det var de två jag kände bäst här nere.. Rebecca har bestämt sig för att åka tillbaks till usa om en månad, så hon försvinner oxå. Maxine ska åka ner till sydön och jobba.. När alla de åker så är det bara Jan kvar som jag känner riktigt bra. Sånt suger. Men men, det är en del grannar här i PSV som verkar riktigt trevliga, samt många av de nya studenterna, så det borde inte vara någon fara.
Nu ska jag läsa ikapp alla föreläsningar jag har missat på senare tid. Jävla stil att lägga föreläsningar 09:00.. Klart man inte lyckas gå på dom :)
2006-07-23
Paus
Ahh, lugn.. Äntligen har jag haft tid att ta mig en lugn dag att verkligen inte göra något på. Gick upp vid 13, pratade på icq till 16 med brorsan, käkade frukost-lunch-middag stax där efter. Sen blev det lite That 70s Show för att koppla av hjärnan ett tag. Jag har kommit igenom ganska mycket nu. Är snart inne på säsong 4, bara 5 avsnitt kvar på 3an.
Igår var det mycket som hände. Jag hann med en förfest, två födelsedagsfester, två avskedsfester och en efterfest innan jag kom i säng vid 06.. Lite jobbigt att flänga runt bara, men kul :) Tyvärr missade jag de som skulle till Ponsonby och kolla in barerna där. Det var ett gäng nya studenter, så jag lär ju träffa dom igen. Lite skumt att många man har umgåtts med under terminen bara åker iväg nu. Antagligen kommer man inte att träffa så många av dom igen.
Mina tyskar åker hem imorgon, så de har någon avskedsfestliknande idag. På en söndag lixom? De har iofs vart nere i Wellington under veckan och kom hem idag, så det finns väl inte så många alternativ kanske. Men jag tror att det kan va svårt att skrapa ihop folk idag, eftersom det va så mycket som hände.. Jag vet inte riktigt vad de har planerat, men jag tror att vi ska ta oss ut till devonport och gå till något ställe. Som vanligt när man messar dom och frågar ganska specifika frågor om vad du har planerat så får man något konstigt svar som bara snuddar det man undrar över. Jag frågade om vi skulle till en klubb eller om det var en lugn middag som gällde, och fick svaret att Max visste ett bra ställe där ute.. Aja, kulturskillnader :) Hoppas de inte har planerat någon brakutgång eller nått. Jag har druckit på tok för mycket de senaste veckorna. Att jag donerade blod i förrgår gör ju inte saken bättre heller. Ska bli skönt att komma igång i skolan och få lite struktur i vardagen igen :)
2006-07-21
Sydön
Såja, nu har jag äntligen lite tid att skriva. Det har vart kanske mycket här senaste tiden. Igår var det första dagen i skolan, men inte för mig. Eftersom jag skulle lämna in bilen till en mekaniker runt lunch så kändes det som om hela dagen blev skum, så jag skippade mina föreläsningar. Varför springa fram och tillbaka till skolan flera gånger, när man kan sova lite längre istället? Mekanikern sa iaf att bilen är så gott som död, så nu vet jag det säkert iaf. Med lite tur kan jag kanske sälja den i delar på ebay eller nått. Jag har en kompis som vill köpa däcken av mig iaf. Däcken är så gott som nya.. Köpta för 400$ för tre månader sen, så han erbjöd mig 300$. Helt ok tycker jag. Kanske kan sälja honom batteriet oxå? Bara 3 månader det oxå. Nåja, det är lite såna grejer som har hänt på senar tid. Nollningen oxå förstås, de nya internationella studenterna har kommit, så det är en liten nollning för dom, dock inte uppsala-stuk. Det har mest vart utgångar och en massa öl. Jag är ju fadder, så jag måste ju styra upp en del saker..
Men men, det är väl inte skolan som är det roligaste som har hänt mig på senare tid, det är ju resan till sydön som är den stora grejen. Min förra resa var på 6 dagar och vi så halva nordön, och det tog mig typ någon sida att berätta om. Denna resa var 14 dagar och jag såg typ 10 ggr så mycket :) jag kan nog inte vara lika utförlig denna gång..
Ok, vi började resan den 27/6-06, en tisdag, och flög till Christchurch. Där gjorde vi inte så mycker mer än att hämta vår husbil och började köra. De som var med på resan var jag, Martin och Jonas från tyskland, Rebecca och John från usa och Maxine från england. Husbilen var ganska lyxig och hade kök, tv, 3 dubbelsängar, toalett och dusch. Badrummet användes dock aldrig, eftersom man skulle vara tvungen att göra rent tanken efter sig.. Den första dagen användes mest till att köra till Mount Cook, där vi sov.
På onsdagsmorgonen vaknade vi upp vid foten av Mount Cook och vi började vår vandring strax efter frukost. Det var ganska schysst att knata omkring i snön och se alla bergen. Våra två amerikaner var båda från kalifornien och hade nästan aldrig sett snö förut, så de testade alla klassiska saker som snöänglar, snöbollar osv. Vi besökte två utkikspunkter på spåret vi gick. Efter kanske 4 timmar kom vi fram till den sista. Det var riktigt vacker att se Mount Cook resa sig långt där borta. Efter att ha stått och häpnat ett par minuter så märkte vi att solen var på väg ner bakom bergen, så vi började gå tillbaks mot bilen. Det var nog inte så mycket mer som hände den dagen. Inte som man kan säga med ord iaf, ni får kolla bland bilderna istället. På kvällen körde vi söder ut mot Dunedin. Som vanligt tog det ett bra tag att köra dit, så vi anlände som vanligt vid campingen sent på kvällen.
När vi vaknade i Dunedin tog vi oss ner på stan ganska fort. Det visade sig vara en riktigt trevlig stad, och alla i affärerna och på gatan var mycket trevliga och öppna. Satan, jag åkte till fel stad.. Eller, det är ju inte mitt fel, jag sökte faktiskt Dunedin i första hand, men det var elaka Cecilia på internationella kansliet som gav mig Auckland istället.. Aja..
Vi gled mest omkring och shoppade den dagen. Sent på eftermiddagen började vi köra mot Manapouri. Det visade sig vara riktigt långt mellan dessa städer. Mer eller mindre östkust till västkust på det bredaste stället på sydön.. Vi stannade dock på en camping i mitten, så vi körde bara 6-7 timmar den kvällen. Det var en ganska schysst gratiscamping precis vid en sjö, så det va helt ok. Vi var de enda som campade där den kvällen, så det var riktigt tyst och riktigt mörkt.
På fredagen fortsatte vi köra mot Manapouri och kom dit strax innan lunch. Manapouri är en mycket liten by, så det fanns inte så mycket att göra där. Vi åkte till den lokala campingen och parkerade vår husbil för att se hyra ett par roddbåtar. Med båtarna rodde vi över en flod och började vandra på ett av spåren där. Det var markerat som Medium Hard i DOC:s spårkarta.. Helt sjukt va det :)
Antagligen var det lite jobbigare eftersom vi gick spåret åt fel håll, vi var tvungna att ta oss till utkikspunkten innan solen började gå ner. Typ hela tredjedelen av spåret gick nästan rakt upp.
Det var en fin lövskogsbeklädd kulle vi skulle ta oss upp för. På många ställen var vi tvungna att hålla i med händerna när vi krälade/gick upp för kullen. Efter ca 1-2 timmar kom vi upp. Vägen ner var ganska lugn. Det var inte alls lika brant lutning på andra sidan kullen, så vi kunde gå ganska normalt på de flesta ställena.
Efter dagens äventyr tog vi oss tillbaka till campingen och fixade lite middag, tog en lååååång dusch och sov. Tyvärr är en del camping ägare cp och tror att man duschar kortare tid om de installerar en massa manicker i duscharna. Denna camping hade en knapp på väggen utanför varje dusch. När man tryckte på den fick man varmvatten i 7 minuter. Elaka som de är stängde knappen bara av varmvattnet, inte kallvattnet... I protest mot detta så tog jag och Jonas highscore i dusch. Vi turades om att gå ut och trycka på bådas knappar 4 gånger, så 35 minter blev det. Hehe, hela golvet var täckt av ett 3-4 cm lager vatten, eftersom stollarna inte hade något avlopp i duschrummet. Jag tror att det var tänkt att allt vatten från alla duschar skulle rinna ner i ett litet hål i ett hörn i på andra sidan rummet. Helt sjukt.
Det första vi gjorde på lördagen var att åka till en annan liten by i närheten och ta en båttur till Doubtful Sound. Den gick på 140$, men det var lätt värt det. Först åktes det båt till ett stort vattenkraftverk som var byggt under ett berg. Det enda man kunde se ovan jord var ett par kraftledningar som gick genom skogen, samt insuget för vattnet.
Insuget var placerat i botten av en stor, elak betongbyggnad som såg ut som ett ställe där riktigt elaka skurkar bodde i amerikanska actionfilmer från 70-talet. Efter en snabb rundtur i kraftverker åkte vi vidare med en buss till nästa fjord, Doubtful Sound. (sound = fjord) Det väntade en ny båt som tog oss ända ut till havet. Omgivningen på vägen ut dit var riktigt schysst. Höga berg med en massa skog på överallt. Kolla bildera så ser ni.
Det finns inte så mycket mer att beskriva. Vi satt på den båten och åkte runt hela dagen, och det var alltid något ballt att kolla på. Vid ett tillfälle kom det en massa delfiner och simmade runt båten :) När vi kom tillbaks till campingen började vi köra mot Milford Sound. När vi kom fram dit sov vi på den enda campingen de hade, som var riktigt dyr och ganska kass. Strömmen stängdes av vid 2300 tex. Så vi betalade dubbelt pris för att få stå på en plats utan ström.
Milford visade sig vara en riktig turistfälla. Visst, det var en hel del schyssta berg, men överallt var det bussar och små affärer med onödiga småsaker som ingen egentligen vill ha. Vi var bara där i en timme eller så, sen åkte vi söder ut igen. På vägen till Queenstown stannade vi och vandrade lite. Det var en kass dag att vandra på eftersom det började blåsa ganska bra och regna av bara helvete. När vi närmade oss toppen efter 1.5h blev det nästan lite snöblandat regn, så det gjorde riktigt ont i ansiktet när vinden piskade regn/is på en. På toppen fanns det en Alpine Nature Walk som vi gick på. Det tog kanske 15 minuter att knata runt där. Man såg inte så mycket eftersom det var snö på det mesta. Alla var ganska blöta och kalla, så vi tog oss ner ganska fort. Efter det fortsatta vi mot Queenstown och kom fram dit sent på kvällen.
Queenstown var en riktig håla.. Åk inte dit.. Tänker att ni tar alla japanska turister, alla rikemansbarn från hela världen och en lokalbefolkning som mer än gärna tar ut hutlösa priser för allt de kan komma på.. Då har du Queenstown i ett nötskal. Tyvärr stannade vi där i två dagar, eftersom John hade bokat in ett bungejump den andra dagen. Det var riktigt vacker läge på staden. Det upptäckte vi verkligen när vi åkte upp till toppen av en kulle precis intill staden. De hade byggt en linbana upp dit, som de ville ha 150 kr för att åka upp i. Eftersom det var en riktigt brant och hög kulle så fanns det inte så mykcet alternativ.
Uppe på toppen hade de en lite gocartbana som det ingick en åktur på. På tisdagseftermiddagen fortsatte vi köra norrut för att ta oss till Franz Joseph glaciären. Vi kom kanske lite mer än halvvägs dit innan vi stannade på en camping för natten.
På onsdagen körde vi den sista biten till glaciären. Där bokade vi in en glaciärvandring som vi gjorde på eftermiddagen. Det var en guidad tur med en jeppe från scottland som guide. Det hela var en familjetur, så allt gick MYCKET långsamt och guiden försökte göra allt så spännande och försökte få det verka farligt.. Det var en ganska kass tur, men det var ju schysst att klättra runt på glaciären. På kvällen åt vi stora mängder pizza på den lokala krogen och sen körde vi vidare norrut. När vi kom fram till Pancake Rocks stannade vi för natten.
Jag tror att vi var de första som var uppe och kollade på stenarna den dagen. Eftersom det är vinter här så är det inte så mycket folk som reser runt nu. Det var riktigt skönt att vara ensam där. Inget folk som kan stå ivägen för en, inga jobbiga ungar som springer runt och jävlas osv.. Efter ett gäng foton och så åkte vi vidare mot Able Tasman, en nationalpark på den norra spetsen av sydön.
Vi vaknade upp på en camping strax innan soluppgången. Vi körde den sista biten till Farewell Spit som är en långsmal landtunga som utgör den nordligaste punkten på sydön. Hela halvön är ett fågelresarvat, så man kan inte ta sin bil dit. Efter en trevlig frukost i solen på ett par parkbänker började vi gå.
Det var lågvatten, så den långgrunda standen var ca 800-900 meter längre än vad den brukar vara. Vi knatade runt i sanden och tog oss ut till fågelresarvatet. Det var ett av de coolaste landskapen jag har vart i. Från gröna kullar och lerig mark så kom vi in i en öken. Det var som en jättegigantiskt sandstrand överallt. Stora sandyner och lite gult gräs på ett fåtal ställen. När vi blickade ut över landskapet så kunde det utan problem kunna ha vart någonstans i norra afrika. Det fanns till och med en liten oas på ett ställe :) Vi upptäckte dock ganska fort att det även fanns kvicksand titt som tätt. Efter någon timmes lekade och hoppande i sanden började vi gå in mot land igen.
Eftersom det var så platt överallt började det blåsa ganska bra. När det blåser på sandstränder så gör det ont... Vi fick alla en fin peeling på våra ben kan jag säga. Efter någon timmes barfota vandring i sanden kom vi till de gröna kullarna igen. Vi gick riktigt mycket den dagen tror jag. Säkert 10-15 km. När vi kom tillbaks till bilen körde vi vidare öster ut. Vi stannade i någon stad på vägen för natten.
På lördagsmorgonen gick vi och hyrde ett par havskajaker över dagen. Det var ganska kul, men jobbigt, att padda runt. Vi åkte ut till ett par små öar som låg strax utanför staden och lite så. Efter ett antal jobbiga timmar kom vi tillbaks till hamnen igen. Det hände inte så mycket mer den dagen..
Nästa dag åkte vi till Kaikora ocb vandrade. Det var det bästa stället på resan tror jag. Det var en helt perfekt dag, solsken, lite disigt. Det var stora gröna kullar och en imponerande stenig kustlinje. Riktigt sagan om ringer på vissa stället :)
Det fanns gott om djur där. Säl, ko, får och en massa fåglar. Jag lyckades mata en ko och sitta bredvid en säl. Tyvärr var sälarna ganska aggro och försökte bita en om man kom närmre än 2 meter.. Tjocka och lata var dom, de låg bara och solade/sov hela dagarna. Efter en heldag där tog vi oss till bilen igen och körde till Christchurch. När vi letade efter en camping i utkanten råkade vi köra in på en kristen camping. Ingen utom jag ville att vi skulle sova där.. Tråkisar.. Vi hittade iaf en 'normal' camping tillslut som vi stannade på.
Eftersom mitt plan till Auckland avgick vid 10 gick vi upp ganska tidigt på måndagen. Vi skippade frukosten och satsade på att komma före alla bilköerna istället. Det visade sig gå ganska bra att köra, så jag hade gott om tid på flygplatsen. De andra åkte vidare och åkte skidor den sista dagen de var där.
Så.. Det var min resa det.. Riktigt kul var det, och jag har sett så otroligt mycket mer av nz nu :) Den senaste tiden här i Auckland har gått till att dona med bilen, ta hand om de nya internationella studenterna, dricka öl, gå på diverse fester osv. Oj, nu har jag lektion om ett tag, och jag måste få i mig lite sushi innan dess..
Men men, det är väl inte skolan som är det roligaste som har hänt mig på senare tid, det är ju resan till sydön som är den stora grejen. Min förra resa var på 6 dagar och vi så halva nordön, och det tog mig typ någon sida att berätta om. Denna resa var 14 dagar och jag såg typ 10 ggr så mycket :) jag kan nog inte vara lika utförlig denna gång..
Ok, vi började resan den 27/6-06, en tisdag, och flög till Christchurch. Där gjorde vi inte så mycker mer än att hämta vår husbil och började köra. De som var med på resan var jag, Martin och Jonas från tyskland, Rebecca och John från usa och Maxine från england. Husbilen var ganska lyxig och hade kök, tv, 3 dubbelsängar, toalett och dusch. Badrummet användes dock aldrig, eftersom man skulle vara tvungen att göra rent tanken efter sig.. Den första dagen användes mest till att köra till Mount Cook, där vi sov.
På onsdagsmorgonen vaknade vi upp vid foten av Mount Cook och vi började vår vandring strax efter frukost. Det var ganska schysst att knata omkring i snön och se alla bergen. Våra två amerikaner var båda från kalifornien och hade nästan aldrig sett snö förut, så de testade alla klassiska saker som snöänglar, snöbollar osv. Vi besökte två utkikspunkter på spåret vi gick. Efter kanske 4 timmar kom vi fram till den sista. Det var riktigt vacker att se Mount Cook resa sig långt där borta. Efter att ha stått och häpnat ett par minuter så märkte vi att solen var på väg ner bakom bergen, så vi började gå tillbaks mot bilen. Det var nog inte så mycket mer som hände den dagen. Inte som man kan säga med ord iaf, ni får kolla bland bilderna istället. På kvällen körde vi söder ut mot Dunedin. Som vanligt tog det ett bra tag att köra dit, så vi anlände som vanligt vid campingen sent på kvällen.
När vi vaknade i Dunedin tog vi oss ner på stan ganska fort. Det visade sig vara en riktigt trevlig stad, och alla i affärerna och på gatan var mycket trevliga och öppna. Satan, jag åkte till fel stad.. Eller, det är ju inte mitt fel, jag sökte faktiskt Dunedin i första hand, men det var elaka Cecilia på internationella kansliet som gav mig Auckland istället.. Aja..
Vi gled mest omkring och shoppade den dagen. Sent på eftermiddagen började vi köra mot Manapouri. Det visade sig vara riktigt långt mellan dessa städer. Mer eller mindre östkust till västkust på det bredaste stället på sydön.. Vi stannade dock på en camping i mitten, så vi körde bara 6-7 timmar den kvällen. Det var en ganska schysst gratiscamping precis vid en sjö, så det va helt ok. Vi var de enda som campade där den kvällen, så det var riktigt tyst och riktigt mörkt.
På fredagen fortsatte vi köra mot Manapouri och kom dit strax innan lunch. Manapouri är en mycket liten by, så det fanns inte så mycket att göra där. Vi åkte till den lokala campingen och parkerade vår husbil för att se hyra ett par roddbåtar. Med båtarna rodde vi över en flod och började vandra på ett av spåren där. Det var markerat som Medium Hard i DOC:s spårkarta.. Helt sjukt va det :)
Antagligen var det lite jobbigare eftersom vi gick spåret åt fel håll, vi var tvungna att ta oss till utkikspunkten innan solen började gå ner. Typ hela tredjedelen av spåret gick nästan rakt upp.
Det var en fin lövskogsbeklädd kulle vi skulle ta oss upp för. På många ställen var vi tvungna att hålla i med händerna när vi krälade/gick upp för kullen. Efter ca 1-2 timmar kom vi upp. Vägen ner var ganska lugn. Det var inte alls lika brant lutning på andra sidan kullen, så vi kunde gå ganska normalt på de flesta ställena.
Efter dagens äventyr tog vi oss tillbaka till campingen och fixade lite middag, tog en lååååång dusch och sov. Tyvärr är en del camping ägare cp och tror att man duschar kortare tid om de installerar en massa manicker i duscharna. Denna camping hade en knapp på väggen utanför varje dusch. När man tryckte på den fick man varmvatten i 7 minuter. Elaka som de är stängde knappen bara av varmvattnet, inte kallvattnet... I protest mot detta så tog jag och Jonas highscore i dusch. Vi turades om att gå ut och trycka på bådas knappar 4 gånger, så 35 minter blev det. Hehe, hela golvet var täckt av ett 3-4 cm lager vatten, eftersom stollarna inte hade något avlopp i duschrummet. Jag tror att det var tänkt att allt vatten från alla duschar skulle rinna ner i ett litet hål i ett hörn i på andra sidan rummet. Helt sjukt.
Det första vi gjorde på lördagen var att åka till en annan liten by i närheten och ta en båttur till Doubtful Sound. Den gick på 140$, men det var lätt värt det. Först åktes det båt till ett stort vattenkraftverk som var byggt under ett berg. Det enda man kunde se ovan jord var ett par kraftledningar som gick genom skogen, samt insuget för vattnet.
Insuget var placerat i botten av en stor, elak betongbyggnad som såg ut som ett ställe där riktigt elaka skurkar bodde i amerikanska actionfilmer från 70-talet. Efter en snabb rundtur i kraftverker åkte vi vidare med en buss till nästa fjord, Doubtful Sound. (sound = fjord) Det väntade en ny båt som tog oss ända ut till havet. Omgivningen på vägen ut dit var riktigt schysst. Höga berg med en massa skog på överallt. Kolla bildera så ser ni.
Det finns inte så mycket mer att beskriva. Vi satt på den båten och åkte runt hela dagen, och det var alltid något ballt att kolla på. Vid ett tillfälle kom det en massa delfiner och simmade runt båten :) När vi kom tillbaks till campingen började vi köra mot Milford Sound. När vi kom fram dit sov vi på den enda campingen de hade, som var riktigt dyr och ganska kass. Strömmen stängdes av vid 2300 tex. Så vi betalade dubbelt pris för att få stå på en plats utan ström.
Milford visade sig vara en riktig turistfälla. Visst, det var en hel del schyssta berg, men överallt var det bussar och små affärer med onödiga småsaker som ingen egentligen vill ha. Vi var bara där i en timme eller så, sen åkte vi söder ut igen. På vägen till Queenstown stannade vi och vandrade lite. Det var en kass dag att vandra på eftersom det började blåsa ganska bra och regna av bara helvete. När vi närmade oss toppen efter 1.5h blev det nästan lite snöblandat regn, så det gjorde riktigt ont i ansiktet när vinden piskade regn/is på en. På toppen fanns det en Alpine Nature Walk som vi gick på. Det tog kanske 15 minuter att knata runt där. Man såg inte så mycket eftersom det var snö på det mesta. Alla var ganska blöta och kalla, så vi tog oss ner ganska fort. Efter det fortsatta vi mot Queenstown och kom fram dit sent på kvällen.
Queenstown var en riktig håla.. Åk inte dit.. Tänker att ni tar alla japanska turister, alla rikemansbarn från hela världen och en lokalbefolkning som mer än gärna tar ut hutlösa priser för allt de kan komma på.. Då har du Queenstown i ett nötskal. Tyvärr stannade vi där i två dagar, eftersom John hade bokat in ett bungejump den andra dagen. Det var riktigt vacker läge på staden. Det upptäckte vi verkligen när vi åkte upp till toppen av en kulle precis intill staden. De hade byggt en linbana upp dit, som de ville ha 150 kr för att åka upp i. Eftersom det var en riktigt brant och hög kulle så fanns det inte så mykcet alternativ.
Uppe på toppen hade de en lite gocartbana som det ingick en åktur på. På tisdagseftermiddagen fortsatte vi köra norrut för att ta oss till Franz Joseph glaciären. Vi kom kanske lite mer än halvvägs dit innan vi stannade på en camping för natten.
På onsdagen körde vi den sista biten till glaciären. Där bokade vi in en glaciärvandring som vi gjorde på eftermiddagen. Det var en guidad tur med en jeppe från scottland som guide. Det hela var en familjetur, så allt gick MYCKET långsamt och guiden försökte göra allt så spännande och försökte få det verka farligt.. Det var en ganska kass tur, men det var ju schysst att klättra runt på glaciären. På kvällen åt vi stora mängder pizza på den lokala krogen och sen körde vi vidare norrut. När vi kom fram till Pancake Rocks stannade vi för natten.
Jag tror att vi var de första som var uppe och kollade på stenarna den dagen. Eftersom det är vinter här så är det inte så mycket folk som reser runt nu. Det var riktigt skönt att vara ensam där. Inget folk som kan stå ivägen för en, inga jobbiga ungar som springer runt och jävlas osv.. Efter ett gäng foton och så åkte vi vidare mot Able Tasman, en nationalpark på den norra spetsen av sydön.
Vi vaknade upp på en camping strax innan soluppgången. Vi körde den sista biten till Farewell Spit som är en långsmal landtunga som utgör den nordligaste punkten på sydön. Hela halvön är ett fågelresarvat, så man kan inte ta sin bil dit. Efter en trevlig frukost i solen på ett par parkbänker började vi gå.
Det var lågvatten, så den långgrunda standen var ca 800-900 meter längre än vad den brukar vara. Vi knatade runt i sanden och tog oss ut till fågelresarvatet. Det var ett av de coolaste landskapen jag har vart i. Från gröna kullar och lerig mark så kom vi in i en öken. Det var som en jättegigantiskt sandstrand överallt. Stora sandyner och lite gult gräs på ett fåtal ställen. När vi blickade ut över landskapet så kunde det utan problem kunna ha vart någonstans i norra afrika. Det fanns till och med en liten oas på ett ställe :) Vi upptäckte dock ganska fort att det även fanns kvicksand titt som tätt. Efter någon timmes lekade och hoppande i sanden började vi gå in mot land igen.
Eftersom det var så platt överallt började det blåsa ganska bra. När det blåser på sandstränder så gör det ont... Vi fick alla en fin peeling på våra ben kan jag säga. Efter någon timmes barfota vandring i sanden kom vi till de gröna kullarna igen. Vi gick riktigt mycket den dagen tror jag. Säkert 10-15 km. När vi kom tillbaks till bilen körde vi vidare öster ut. Vi stannade i någon stad på vägen för natten.
På lördagsmorgonen gick vi och hyrde ett par havskajaker över dagen. Det var ganska kul, men jobbigt, att padda runt. Vi åkte ut till ett par små öar som låg strax utanför staden och lite så. Efter ett antal jobbiga timmar kom vi tillbaks till hamnen igen. Det hände inte så mycket mer den dagen..
Nästa dag åkte vi till Kaikora ocb vandrade. Det var det bästa stället på resan tror jag. Det var en helt perfekt dag, solsken, lite disigt. Det var stora gröna kullar och en imponerande stenig kustlinje. Riktigt sagan om ringer på vissa stället :)
Det fanns gott om djur där. Säl, ko, får och en massa fåglar. Jag lyckades mata en ko och sitta bredvid en säl. Tyvärr var sälarna ganska aggro och försökte bita en om man kom närmre än 2 meter.. Tjocka och lata var dom, de låg bara och solade/sov hela dagarna. Efter en heldag där tog vi oss till bilen igen och körde till Christchurch. När vi letade efter en camping i utkanten råkade vi köra in på en kristen camping. Ingen utom jag ville att vi skulle sova där.. Tråkisar.. Vi hittade iaf en 'normal' camping tillslut som vi stannade på.
Eftersom mitt plan till Auckland avgick vid 10 gick vi upp ganska tidigt på måndagen. Vi skippade frukosten och satsade på att komma före alla bilköerna istället. Det visade sig gå ganska bra att köra, så jag hade gott om tid på flygplatsen. De andra åkte vidare och åkte skidor den sista dagen de var där.
Så.. Det var min resa det.. Riktigt kul var det, och jag har sett så otroligt mycket mer av nz nu :) Den senaste tiden här i Auckland har gått till att dona med bilen, ta hand om de nya internationella studenterna, dricka öl, gå på diverse fester osv. Oj, nu har jag lektion om ett tag, och jag måste få i mig lite sushi innan dess..
2006-07-18
Hmm
Ok, nu sitter jag och skriver om resan här i skolan, men jag kommer inte riktigt ihåg hur allt hänger ihop... Måste fortsätta hemma där jag kan kolla på bilderna och se när vi gjorde vad.. Aja, berättar om något annat undertiden.
Vi har tydligen lyckats reta upp koreanerna som ägde det hus jag bodde i tidigare. Det började med att jag bogserade bort en bil, och började tyskarna att dela på ett rum, så de är inte så glada på oss. Av någon anledning så finns det två typ hyresvärdar i huset. En som bor där (Grace), och en som kommer om dagarna (Yuan). Vi hade pratat med Grace om att låta vår bil stå kvar på deras parkering under vår resa, samt berättade att bilen var trasig, så det var inte så lätt att flytta den. Hon sa att om ingen klagade så skulle hon inte heller bry sig. Sagt och gjort, vi lämnade den där.
När vi kommer tillbaks så är det någon som har dubbelparkerat mig. Totalt blockat mig och ställt sig precis bakom mig så att jag inte kan komma ut. Jag är ganska sugen på att ta bilen till en mekaniker, så jag går in i huset och börjar fråga runt vem som äger bilen. Det är en ganska fin, sportig nissan, så jag tror knappt att någon i vårt hus skulle kunna ha råd med den. Iaf, vi går och frågar Grace om vems bil det är, men hon svarar att hon inte har någon aning, och säger åt oss att vi kan bärga bort den om vi vill.
Snälla som vi är går vi runt ner och skriver en lapp på bilen istället. På lappen står det att vi kommer bogsera bort bilen om den inte flyttas. Dagen efter kommer vi tillbaks, och bilen står kvar.. Det konstiga är att lappen är borta, så någon måste ju at läst den. Jag börjar tröttna lite på det hela, men jag går runt till ca 10 olika företag runt omkring och frågar om det är någon som äger bilen. Ingen verkar veta vems det är, så då ringer jag bogersingfirman som kommer och hämtar den.
På kvällen ringer min telefon och det är Grace som ringer. Hon säger att bilen tydligen tillhörde någon som bodde där. Jag är inne på en bar med ganska hög musik, så jag pratar inte så länge med henne. Dagen efter får jag ett sms från Yuan. Hon säger att jag måste betala ägaren för bilen för kostnaden att få ut den. Inte så mycket, men 50$ iaf. Jag skriver tillbaks att det låter ju inte alls så troligt att jag skulle betala eftersom Grace faktiskt sa åt mig att bärga den. Jag föreslår att vi ska mötas nästa dag, och det gör vi oxå. Det börjar bra med att Yuan kommer en timme försent, så jag har inte så mycket tid att prata med henne. Jag förklarar iaf att Grace sa åt mig att bogsera bilen och att jag inte tänker ta något ansvar för att hon inte har koll på sina arbetsuppgifter. Yuan kontrar med att säga att jag borde ha pratat med henne först, och att Grace inte visste om att bilen tillhörde en av de nyinflyttade osv. Jag vet inte exakt hur det ligger till, men jag tror att Yuan och Grace hade pratat med varandra kvällen innan jag bogserade den och Grace hade berättat om bilen för Yuan och att jag skulle bogsera den. Det var även Grace som hade tagit lappen från bilen tydligen.
Min fråga är, om de nu visste om allt detta kvällen innan, och Grace hade läst lappen och allt, varför bad de bara inte killen som äger bilen att flytta på sig? Eller de kunde ha satt en ny lapp på bilen med ett meddelande till mig om att inte bogsera den. Men men, de gjorde inga försök att kontakta mig, så jag kommer ju knappast betala för deras misstag.
Jag har inte hört något mer från dom angående betalning, så det är ju bra. Det som har hänt att att de är riktigt konstiga mot tyskarna som bor där. De måste betala lite extra på hyran, vinterhyra kallar dom det, och allt är riktigt skumt. Hela huset har förvandlats till någon sorts asiatläger med bara kineser och koreaner överallt. Nästan inga av de trevliga, roliga europeérna som bodde där när jag bodde där är kvar.
Jag är riktigt glad att jag har flyttat där ifrån iaf. Det nya stället är riktigt schysst. Det är ett litet radhusområde jag bor i nu. Bara studenter som bor där. Alla husen har 5-6 personer (5 i mitt). De jag bor med är väl ganska ok. Aryan från iran är riktigt skum. Det enda han pratar om är persien, att usa suger, att kvinnor ska va hemma med barnen, jakt och kött.. Han äter kött tre gånger om dagen sa han :)
Martin från tyskland är ganska schysst. Han ser precis ut som kevin spacey, lite läskigt nästan. Jag har inte pratar så mycket med honom, eftersom jag knappt har vait hemma. Carolin från tyskland har jag bara sett en gång, igår morse. Hon gör sin master i statistik här. Hon verkar ganska tyst, men kan nog vara trevlig om man lär känna henne. Hon kände även en annan tyska som jag klättrade/squashade med ett par gånger. Det första hon sa till mig var "Do you know Lena? She sais hi." Det bor även en amerikansk tjej i huset. Hon är den enda jag inte har sett än, eftersom hon reser runt i nya zeeland för tillfället. Hon ska tydligen va lite småknepig. Rastaflätor och en tshirt med marujianablad på. Det var förvisso Aryan som sa att hon verkade skum, så vem vet, hon kanske är riktigt trevlig ;)
Nä, nu måste jag iväg och käka lunch. Jag har... 6 minuter på mig att ta mig till mötesplatsen. Fortsätter med resan när jag kommer hem!
Vi har tydligen lyckats reta upp koreanerna som ägde det hus jag bodde i tidigare. Det började med att jag bogserade bort en bil, och började tyskarna att dela på ett rum, så de är inte så glada på oss. Av någon anledning så finns det två typ hyresvärdar i huset. En som bor där (Grace), och en som kommer om dagarna (Yuan). Vi hade pratat med Grace om att låta vår bil stå kvar på deras parkering under vår resa, samt berättade att bilen var trasig, så det var inte så lätt att flytta den. Hon sa att om ingen klagade så skulle hon inte heller bry sig. Sagt och gjort, vi lämnade den där.
När vi kommer tillbaks så är det någon som har dubbelparkerat mig. Totalt blockat mig och ställt sig precis bakom mig så att jag inte kan komma ut. Jag är ganska sugen på att ta bilen till en mekaniker, så jag går in i huset och börjar fråga runt vem som äger bilen. Det är en ganska fin, sportig nissan, så jag tror knappt att någon i vårt hus skulle kunna ha råd med den. Iaf, vi går och frågar Grace om vems bil det är, men hon svarar att hon inte har någon aning, och säger åt oss att vi kan bärga bort den om vi vill.
Snälla som vi är går vi runt ner och skriver en lapp på bilen istället. På lappen står det att vi kommer bogsera bort bilen om den inte flyttas. Dagen efter kommer vi tillbaks, och bilen står kvar.. Det konstiga är att lappen är borta, så någon måste ju at läst den. Jag börjar tröttna lite på det hela, men jag går runt till ca 10 olika företag runt omkring och frågar om det är någon som äger bilen. Ingen verkar veta vems det är, så då ringer jag bogersingfirman som kommer och hämtar den.
På kvällen ringer min telefon och det är Grace som ringer. Hon säger att bilen tydligen tillhörde någon som bodde där. Jag är inne på en bar med ganska hög musik, så jag pratar inte så länge med henne. Dagen efter får jag ett sms från Yuan. Hon säger att jag måste betala ägaren för bilen för kostnaden att få ut den. Inte så mycket, men 50$ iaf. Jag skriver tillbaks att det låter ju inte alls så troligt att jag skulle betala eftersom Grace faktiskt sa åt mig att bärga den. Jag föreslår att vi ska mötas nästa dag, och det gör vi oxå. Det börjar bra med att Yuan kommer en timme försent, så jag har inte så mycket tid att prata med henne. Jag förklarar iaf att Grace sa åt mig att bogsera bilen och att jag inte tänker ta något ansvar för att hon inte har koll på sina arbetsuppgifter. Yuan kontrar med att säga att jag borde ha pratat med henne först, och att Grace inte visste om att bilen tillhörde en av de nyinflyttade osv. Jag vet inte exakt hur det ligger till, men jag tror att Yuan och Grace hade pratat med varandra kvällen innan jag bogserade den och Grace hade berättat om bilen för Yuan och att jag skulle bogsera den. Det var även Grace som hade tagit lappen från bilen tydligen.
Min fråga är, om de nu visste om allt detta kvällen innan, och Grace hade läst lappen och allt, varför bad de bara inte killen som äger bilen att flytta på sig? Eller de kunde ha satt en ny lapp på bilen med ett meddelande till mig om att inte bogsera den. Men men, de gjorde inga försök att kontakta mig, så jag kommer ju knappast betala för deras misstag.
Jag har inte hört något mer från dom angående betalning, så det är ju bra. Det som har hänt att att de är riktigt konstiga mot tyskarna som bor där. De måste betala lite extra på hyran, vinterhyra kallar dom det, och allt är riktigt skumt. Hela huset har förvandlats till någon sorts asiatläger med bara kineser och koreaner överallt. Nästan inga av de trevliga, roliga europeérna som bodde där när jag bodde där är kvar.
Jag är riktigt glad att jag har flyttat där ifrån iaf. Det nya stället är riktigt schysst. Det är ett litet radhusområde jag bor i nu. Bara studenter som bor där. Alla husen har 5-6 personer (5 i mitt). De jag bor med är väl ganska ok. Aryan från iran är riktigt skum. Det enda han pratar om är persien, att usa suger, att kvinnor ska va hemma med barnen, jakt och kött.. Han äter kött tre gånger om dagen sa han :)
Martin från tyskland är ganska schysst. Han ser precis ut som kevin spacey, lite läskigt nästan. Jag har inte pratar så mycket med honom, eftersom jag knappt har vait hemma. Carolin från tyskland har jag bara sett en gång, igår morse. Hon gör sin master i statistik här. Hon verkar ganska tyst, men kan nog vara trevlig om man lär känna henne. Hon kände även en annan tyska som jag klättrade/squashade med ett par gånger. Det första hon sa till mig var "Do you know Lena? She sais hi." Det bor även en amerikansk tjej i huset. Hon är den enda jag inte har sett än, eftersom hon reser runt i nya zeeland för tillfället. Hon ska tydligen va lite småknepig. Rastaflätor och en tshirt med marujianablad på. Det var förvisso Aryan som sa att hon verkade skum, så vem vet, hon kanske är riktigt trevlig ;)
Nä, nu måste jag iväg och käka lunch. Jag har... 6 minuter på mig att ta mig till mötesplatsen. Fortsätter med resan när jag kommer hem!
2006-07-15
Men kass...
Eftersom routern vi har i huset har alla skydd och spärrar aktiverade så har jag lite problem med mitt internet just nu. Varken IRC eller Miranda funkar, så jag är tvungen att använa MSN och ett webbaserat ICQ.. En annan dålig sak är att FTP inte riktigt funkar heller, så mina bilder kan inte tankas upp. Hon som har lösenordet till routern ska tydligen vara tillbaka nu, så jag ska försöka höra lite med henne. Anledningen till att alla spärrarna är igång är för att minska datatrafiken. Eftersom alla internetleverantörer har spärr på hur många GB man får överföra varje månad utan att betala extra / bli hastighetsbegränsad, så vill de gärna se till att det inte används några fildelningsprogram. Jag har pratat lite med de andra i huset och de flesta verkar vara positiva till att skaffa en ny ISP som kan ge oss 30 GB per månad. Det borde vara tillräckligt att dela 4 personer på. Om detta går i lås kan vi ta bort alla spärrarna och jag kan röra mig fritt på internet. Tills dess är jag dock något förlamad..
Mitt stora inlägg om resan får nog vänta tills imorgon eller på måndag. Jag satt en timme eller två idag och pysslade ihop ett bildgalleri från resan, så jag pallar inte idag. Lat, jag vet. Det var så nedslående att inte kunna ladda upp galleriet bara.. Jag har en massa håltimmar i mitt nya schema, så det är lite kasst. När mitt FTP börjar funka igen så ska jag ladda upp det så kan ni se hur kasst det är.
En bra sak med mobiler här i NZ är att det är gratis SMS på helger. Nu under nollningen så är det riktigt bra. Jag tror att jag har skickat.. 50 sms ikväll eller något. Långa sms till många människor :)
Nu ska jag nog ta tag i min middag innan det blir utgång... igen... 4e gången på 5 dagar... slitigt..
Mitt stora inlägg om resan får nog vänta tills imorgon eller på måndag. Jag satt en timme eller två idag och pysslade ihop ett bildgalleri från resan, så jag pallar inte idag. Lat, jag vet. Det var så nedslående att inte kunna ladda upp galleriet bara.. Jag har en massa håltimmar i mitt nya schema, så det är lite kasst. När mitt FTP börjar funka igen så ska jag ladda upp det så kan ni se hur kasst det är.
En bra sak med mobiler här i NZ är att det är gratis SMS på helger. Nu under nollningen så är det riktigt bra. Jag tror att jag har skickat.. 50 sms ikväll eller något. Långa sms till många människor :)
Nu ska jag nog ta tag i min middag innan det blir utgång... igen... 4e gången på 5 dagar... slitigt..
2006-07-14
Ojoj..
Hehe, såg just att det nästan är en månad sen jag skrev något senast.. Det är ju lite illa av mig.
Snabbresumé: Jag har åkte runt på sydön i en husbil med 5 andra i två veckor. Veckan innan jag åkte hade jag en massa jobbiga tentor som jag var tvungen att plugga till. Dagen innan resan flyttade jag till mitt nya boende här i Auckland. Jag har vart hemma i 4-5 dagar nu, och det är nollning för alla de nya studenterna och jag är fadder. Typ all tid sen jag kom hem har gått åt att packa upp mitt rum, valla runt studenter, trassla med min bil. Bilen har förövrigt gått sönder så det suger lite. Det är inte riktigt klart vad som händer med den just nu, men den kommer nog inte köra så mycket mer. Växellådan har lagt ner totalt.
Huu, nu ska jag försöka städa upp lite i mitt rum, tvätta, packa in det sista, ha över lite folk, kanske åka på en bbq, diska och bädda.. Skriver nog ett riktigt långt inlägg om resan och så när det har börjat lugna ner sig. Imorgon förmiddag borde vara ganska bra tror jag..
Till dess!
Btw, resan var skitkul och helt otrolig ibland ;)
Snabbresumé: Jag har åkte runt på sydön i en husbil med 5 andra i två veckor. Veckan innan jag åkte hade jag en massa jobbiga tentor som jag var tvungen att plugga till. Dagen innan resan flyttade jag till mitt nya boende här i Auckland. Jag har vart hemma i 4-5 dagar nu, och det är nollning för alla de nya studenterna och jag är fadder. Typ all tid sen jag kom hem har gått åt att packa upp mitt rum, valla runt studenter, trassla med min bil. Bilen har förövrigt gått sönder så det suger lite. Det är inte riktigt klart vad som händer med den just nu, men den kommer nog inte köra så mycket mer. Växellådan har lagt ner totalt.
Huu, nu ska jag försöka städa upp lite i mitt rum, tvätta, packa in det sista, ha över lite folk, kanske åka på en bbq, diska och bädda.. Skriver nog ett riktigt långt inlägg om resan och så när det har börjat lugna ner sig. Imorgon förmiddag borde vara ganska bra tror jag..
Till dess!
Btw, resan var skitkul och helt otrolig ibland ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)